maalinbjork

Det finns inte ord med tillräckligt mycket mening i. Det finns inte känslor som motsvarar det jag känner. Det finns inte leenden tillräckligt stora. Det finns inget som räcker till för mig. Jag behöver något tillräckligt stort för att rymma min glädje över att jag äntligen börjar se slutet av den här tunneln. Jag trodde aldrig att alla pusselbitar skulle falla på plats, dom tog aldrig slut men när jag väl hade börjat lägga dom så glömde jag bort tiden och nu är det endast ett fåtal kvar. Och jag är så glad att jag har klarat att gå vägen, fullfölja mitt uppdrag, det trodde jag aldrig om mig själv. Men nu vet jag att det finns ett ljus, jag ser det! Jag är evigt tacksam för all hjälp jag har fått, allt stöd, alla vänner som brytt sig, jag hade aldrig överlevt utan det.

TACK