M&P
Föräldrar. Vad vore vi utan dom? Inget alls. Vi skulle faktiskt inte leva. Höhö. Såklart. Men jag tänker mer i samband med våra liv. Vad vore man utan mamma eller pappa vid sin sida? Eller åtminstånde någon att hålla fast vid när vinden blåser som hårdast, någon som förknippas med HEM. Tänk på allt dom står ut med, kämpar med för ens skull. Jag har insett att när dom säger att dom skulle göra vad som helst för en så menar dom det till 100%. Tänk allt dom tvingas acceptera, all skit dom tvingas ta och allt dom förlåter! Otroligt tycker jag.
Därför så vill jag utse min mamma och pappa till svenska hjältar.
Därför så vill jag utse min mamma och pappa till svenska hjältar.
:-O
Jag har varit i Stockholm.
Trodde ni inte va?!
Inte jag heller.
:)
Trodde ni inte va?!
Inte jag heller.
:)
För kärlekens skull?
Varför låter du mig inte vara den jag är?
Du menar att du inte har något emot det jag känner och tycker,
men varför accepterar du det inte då?
Jag var för svag för att stå stadigt på marken,
då satte du mig i svajning och jag tappade balansen.
Jag som trodde du var där för att fånga mig,
vi skulle ju fånga varandra.
Istället föll jag handlöst och du fortsatte din vandring framåt,
med händerna i byxfickorna går du där på en väg och nynnar tyst för dig själv.
Men är det som det ska?
Är det så där mysigt som det ser ut att vara?
Trevlig resa i alla fall.
Hoppas vi ses igen.
Mitt liv är inte ditt.
Ännu en gång har jag börjat tänka obehagliga tankar. Eller kanske i en blåst blondins tankebanor ;) Men har ni tänkt på att man uppfattar tid olika, jag har bara tyckt att det med att man ser saker på olika sätt är läskigt, mitt rosa kanske är det du uppfattar som grönt... Fattar ni? Nu har jag i alla fall tänkt så pass mycket att jag kommit på att om jag tycker att en timme eller va det nu kan tänkas vara, går långsamt kanske min mamma tycker att timmen går jatte långsamt, även fast vi är hemma i huset och gör samma saker, vi kanske sitter vi tv:n. När jag då tittar på klockan och kommer på att kvällen bara rusat förbi så tittar mamma kanske på sin klocka och tänker att, äntligen får man gå och lägga sig, det är ganska obehagligt faktiskt, det är liksom som att jag är före i tiden fast jag inte är det... Det är liksom olika verkligheter på något vis. Man har varsin verklighet, ett enskillt liv som man ska dela med massa andra människor, massa folk som har sitt egna liv att leva SAMTIDIGT som jag lever mitt. Det är lite mysko alltihopa.
monki
jag är rädd för att lyssna.
tillåter mig inte att se.
vågar inte prata.
hjälp.
kaffeaffären
Woops! Jag står på jobbet och fyller på i chokladdisken med vita handskar på. Man känner sig ganska proffsig. Har hört att höstlovet börjar imorgon... Känns helt overkligt. alltid har man gått och segat i skolan och tyckt att det aldrig blir lov, jag kan nästan inte ens förstå att dom flesta sitter på lektioner just nu. Haha.
Ikväll ska jag och min familj till Danneholms, det kommer bli mysigt. Ska börja sticka en tröja. Sen så har jag fått värsta ideerna på födelsedagspresenter till mina höstflickor. En har redan fårr sin. Båtbiljetter, mat och boende samt en biobiljett till Twilight.
puss
Ikväll ska jag och min familj till Danneholms, det kommer bli mysigt. Ska börja sticka en tröja. Sen så har jag fått värsta ideerna på födelsedagspresenter till mina höstflickor. En har redan fårr sin. Båtbiljetter, mat och boende samt en biobiljett till Twilight.
puss
På vacklande ben
Jag förstår att ingen förstår mig. Jag förstår ju inte ens mig själv... Jag har liksom gått in i en slags tvärtomvärld som jag vant mej vid, det är det som är det trygga för mig. Det som omgivningen tycket och och trivs med är min allra största rädsla. Helt mysko. Och det är fruktansvört att det bara är jag som på något litet vis förstår hur jag tänker, inte konstigt att man känner sig tokig.
När ska du kunna känna på riktigt? Släppa in känslorna som du så länge stängt ute. Dom behöver få bubbla över och ta precis så mycket plats som dom behöver. Du måste så småningom lyfta av locket. Du kanske trodde att det var över på något sätt men du har bara lurat dej själv. Visst, vägen svängde men det betyder inte att ryggsäcken är lättare att bära, snarare tvärtom, den blir bara tyngre och tyngre medans du har sällskap och bärhjälp. Du borde försöka bära den själv... Bara för att du slipper den just nu, för stunden så betyder det inte att den blir mindre!
Jag önskar att ryggsäcken inte var så fullpackad, det vore så myckt lättare att ta steget att öppna den då om du inte såg hur mycket den innehöll.
Men jag hoppas på dej och försöker, varje dag, få dej att ta ansvar för din packning och
Jag är i starkt behov av uppdaterning av min playlist, någon som har lust att tipsa lite?
Jag förstår inte var den stora sakaden kommer ifrån.
När ska du kunna känna på riktigt? Släppa in känslorna som du så länge stängt ute. Dom behöver få bubbla över och ta precis så mycket plats som dom behöver. Du måste så småningom lyfta av locket. Du kanske trodde att det var över på något sätt men du har bara lurat dej själv. Visst, vägen svängde men det betyder inte att ryggsäcken är lättare att bära, snarare tvärtom, den blir bara tyngre och tyngre medans du har sällskap och bärhjälp. Du borde försöka bära den själv... Bara för att du slipper den just nu, för stunden så betyder det inte att den blir mindre!
Jag önskar att ryggsäcken inte var så fullpackad, det vore så myckt lättare att ta steget att öppna den då om du inte såg hur mycket den innehöll.
Men jag hoppas på dej och försöker, varje dag, få dej att ta ansvar för din packning och
Jag är i starkt behov av uppdaterning av min playlist, någon som har lust att tipsa lite?
Jag förstår inte var den stora sakaden kommer ifrån.
båda har strumpor, men ingen har skor.
Höga eller låga?
mask
Jag har fått en dum ide igen... Eller kanske en knäpp tanke. Jag hjälpte mamma att göra äppelmos, eller jag skalade och skärde (?) äpplena. Och där mitt i alla röd/gul/gröna äpplen så fanns det dom som inte va riktigt friska, med maskhål i! :P Då började jag genast fundera på hur maskarna kan hitta in till kärnhuset?! Det är ju bara äpple överallt, varenda liten väg framför dom är ju äppel fyllt!! Och det är ju inte flera olika vägar om man försöker skära den mitt itu, vägen alltså, masken kan alltså inte ha vänt tillbaka eller backat... Hur i hela världen lyckas dom hitta rätt på en gång? Det finns ju ingen väg utmålad... Dom är väll säkra på vad dom vill här i livet..
hejhej
hejhej
Abby Road
Ibland känner jag mej rätt dum.. Saken är den att jag har så otroligt svårt att fatta mig på världen ibland, allting som händer och saker som görs och tänks. Jag kan ha ootroligt svårt att förstå andra människor ibland, inte när det gäller dom utan när det är jag som är på tal. Jag kan inte ta in vad andra har för åsikter gällande mig och det är ett stort problem. Kanske för att jag är för självupptagen eller för att jag inte är mottaglig för komentarer. Om jag inte varit så avskärmad från mig själv så skulle jag kunna ta emot pepp, komplimanger, stöd och åsikter, för det får jag verkligen i massor, då hade det här gått bra mycket fortare. Det handlar väll om självkänslan kan jag tänka mig.
Jag ska trycka en t-shirt med beatles på nu, en extremt värd hobby kan jag berätta! 135kr för 10 st papper att trycka på t-shirt med och så kan man endast med hjälp av en dator och en skrivare göra om en trist bas t-shirt!
Jag ska trycka en t-shirt med beatles på nu, en extremt värd hobby kan jag berätta! 135kr för 10 st papper att trycka på t-shirt med och så kan man endast med hjälp av en dator och en skrivare göra om en trist bas t-shirt!
Visbydagen
Det är dom små guldkornen som får en att inse hur häftigt livet andå är. Om man är inne i en låg period i livet så lär man sig att suga åt sig varenda liiiten ljusglimt, för att försöka hålla livslågan tänd. Det kan vara en kram, ett sms, skitsnack, ett sontant skratt eller bara ett "Hej". Har hört det där uttrycket om att om man säger en taskig/ful/sårande/dålig sak så ska man säga tio bra för att det ska jämna ut sig men jag skrapar ihop det positiva och sparar så länge det går, det är en dryg produkt...
Jag va i alla fall på Visby i natten ikväll. Så mycket folk att man inte kom in genom dörren på de få ställen som va öppna men det va riktigt mysig stämning, regn, rusk, kaffe och Agnes och Hedvig!
Jag va i alla fall på Visby i natten ikväll. Så mycket folk att man inte kom in genom dörren på de få ställen som va öppna men det va riktigt mysig stämning, regn, rusk, kaffe och Agnes och Hedvig!
Höst!
Nu är hösten här på riktigt, just nu spöregnar det och det är sagt att det ska bli storm. Äntligen säger jag bara! Jag har saknat hösten mer än något annat år. Det ruggiga vädret som gör det tillåtet att krypa upp i ett soffhörn under en filt och sticka. Det är nämligen min nya hobby, håller på med en grå tjöja som "killar och sticks". Jag har längtat efter dom stora halsdukarna och det mysiga ljudet som hörs när man klappar händerna med vantar på.
Jag har saknat den pinande blåsten som rensar tankarna och hjälper en att tänka klart igen, den klara, lite fuktiga luften att dra ner i lungorna. Jag tröttnade snabbt på sommaren snabbt i år och äntligen har hösten kommit PÅ RIKTIGT!
Jag har äntligen hittat mitt nya favoritplagg för ALLA lägen!!
Den älskade pippitröjan finns nu i min garderob!
Jag har saknat den pinande blåsten som rensar tankarna och hjälper en att tänka klart igen, den klara, lite fuktiga luften att dra ner i lungorna. Jag tröttnade snabbt på sommaren snabbt i år och äntligen har hösten kommit PÅ RIKTIGT!
Jag har äntligen hittat mitt nya favoritplagg för ALLA lägen!!
Den älskade pippitröjan finns nu i min garderob!
Inlåst.
Det känns som att man ska utplånas från jordens yta.
Som att allt ska bli tomt och tyst. Men det är inte verklighet.
Har ni varit med om det någon gång så vet ni hur fruktansvärd känslan är.
Det är ens psykisk värld som går under, den fysiska fortsätter hur man
än gör. Som att vara inlåst.
Som i "Inlåst" på tv 4!
Det handlar om ett gäng killar som hamnat snett här i livet, blivit kriminella och får pröva hur det känns att sitta i fängelse. Det va en f.d. brottsling som förklarade livet i fängelse så att någon bestämt över dig och du vill inget hellre än att springa ifrån väggarna som tränger sig närmare och närmare men det finns ingen annan utväg än att sitta ut tiden och göra det bästa av det...
Önskar jag redan vore fri.
Bon nuit.
