kämpar...

Nu va det ett tag sen... Allt är förändrat, ni som vet, ni vet och jag tänker inte berätta här va det är som har hänt eller vad som händer för er som inte vet. Livet flyter på. Går på en smal, krokig grusväg med uppförsbacke och motvind men ibland så blir det nerförsbacke och jag får en vindpust i ryggen. Att hålla glöden uppe är inte lätt men jag är så otroligt glad för att jag har släkt och vänner som bryr sig. Alla tankar betyder otroligt mycket. TACK! Och jag vill inte att ni är oroliga för mig, det är kämpigt men nu klarar jag mig.

Jag har gjort massa underbara pärlarmband, sånna där som man gjorde när man var liten, med barnpärlor! Jag kan sitta och peta med ett armband i en halvtimme och sen få för mig att börja om, det är bara grejen att sitta och titta runt på alla fina pärlor som är laddade med massa dagisminnen som är kul. Att ha något att fördriva tiden med.


Tack för allt stöd!
puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0