båda har strumpor, men ingen har skor.
Höga eller låga?
mask
hejhej
Abby Road
Jag ska trycka en t-shirt med beatles på nu, en extremt värd hobby kan jag berätta! 135kr för 10 st papper att trycka på t-shirt med och så kan man endast med hjälp av en dator och en skrivare göra om en trist bas t-shirt!
Visbydagen
Jag va i alla fall på Visby i natten ikväll. Så mycket folk att man inte kom in genom dörren på de få ställen som va öppna men det va riktigt mysig stämning, regn, rusk, kaffe och Agnes och Hedvig!
Höst!
Jag har saknat den pinande blåsten som rensar tankarna och hjälper en att tänka klart igen, den klara, lite fuktiga luften att dra ner i lungorna. Jag tröttnade snabbt på sommaren snabbt i år och äntligen har hösten kommit PÅ RIKTIGT!
Jag har äntligen hittat mitt nya favoritplagg för ALLA lägen!!
Den älskade pippitröjan finns nu i min garderob!
Inlåst.
Det känns som att man ska utplånas från jordens yta.
Som att allt ska bli tomt och tyst. Men det är inte verklighet.
Har ni varit med om det någon gång så vet ni hur fruktansvärd känslan är.
Det är ens psykisk värld som går under, den fysiska fortsätter hur man
än gör. Som att vara inlåst.
Som i "Inlåst" på tv 4!
Det handlar om ett gäng killar som hamnat snett här i livet, blivit kriminella och får pröva hur det känns att sitta i fängelse. Det va en f.d. brottsling som förklarade livet i fängelse så att någon bestämt över dig och du vill inget hellre än att springa ifrån väggarna som tränger sig närmare och närmare men det finns ingen annan utväg än att sitta ut tiden och göra det bästa av det...
Önskar jag redan vore fri.
Bon nuit.
Wow!
För att solen går upp nästa dag i alla fall.
För att det finns höst, vinter, vår och sommar.
För att katter hamnar med benen först om dom ramlar från ett träd.
För glädje, sorg, ilska, hopp och besvikelase.
För att vi är så otroligt små i det stora hela.
I hela stora universum.
Just därför är våran existens så facinerande.
Nu lämnar jag min skitdag bakom mig och tar sats på nytt.
God Natt.
spegel, spegel...
Jag är tydligen inte osynlig.
Men jag kan inte uppfatta en reflektion.
Vart är min spegelbild?
Det är inbillning, jag vet.
Inte konstigt att man känner sig tokig,
när allt jag ser egentligen inte finns,
när det jag inte ser är så självklart för alla andra.
Jag är inte från denna värld.
Matakuten
Vi tycker det är äckligt att skinksåsen innehåller 10% skinka men egentligen så är det bra 2%, resten är E-medel som kan förstöra ens hjärnceller. Och komunen satsar på datorer istället för en ny "omrörare" till Södervärns gigantiska kastrull, mattanterna får istället schyffla med spade för att man ska kunna få ungefär lika mycket kött, sås och morötter i samma uppläggnings skål.
Hur hade komunen tankt att framtiden skulle bli om datorerna får mer näring än ungdomarnas hjärnor?
Snacka om dåliga arbetsförhållanden.
För att vara sverige.
Jag ska skärpa mig!
Jag insåg nog aldrig att du mådde så dåligt.
Förstod inte vad du gick igenom.
Förlåt för det min vän.
Jag ska försöka nu, försöka finnas där.
Du har bett om hjälp, försiktigt viskat mitt namn.
Men jag har inte hört, inte lyssnat.
Du har tagit skada av det.
Du bleknade bort.
Jag ska vara mera uppmärksam nu, du ska inte få försvinna igen.
Jag lovar.
Jag är hos dej igen.
- Lars Winnerbäck
16 år och förtvivlad.
Jag är så arg på vad den här idiot sjukdomen har gjort med mitt liv.
Jag har omedvetet dragit mig ifån mitt liv, i smyg har jag hamnat i en slags bubbla
och det har några av mina vänner tagit skada av. Jag har nog sårat fler än vad jag tror.
Men bara så ni vet så är det inte med flit. Det är bara ett symptom...
Jag kan faktiskt ibland bli en smula lättad av att jag har hamnat i det här, hur sjukt det än låter.
Antagligen så är jag en människa som suger åt mig problem och om jag inte skulle få ur mej
allting nu så skulle det rasa ur en annan tid i livet, för någon gång måste det ut. Då tycker jag att
det var tur i oturen att det kom upp till ytan nu när jag fortfarande har ett långt liv kvar, det kunde
ju lika gärna yttrats sig i en 40-års kris typ.
Jag kommer dessutom hunnit lära känna mig själv mer än vad jag någinsin kunnat drömt om, och
det har jag gjort redan innan jag fyllt 17.
Jag får se det som aatt jag slipper krisa vid 40 och det är ju positivt.
See ya.
http://www.youtube.com/watch?v=jl9IQFCtt5c&feature=fvst
Mr. Slisk
Det va så här...
Vi skulle gå till Åhlens och då går man ju förbi apotekets fönster och som vanligt tittade vi in och kollade om mr. Slisk stog i kassan, det gjorde han inte. H. blir förtvivlad och säger; "Ah! Vår äckel apotekarie är aldrig där längre, vi känner inte honom nu ju..."
Och gissa vem som cyklar förbi, mr. Slisk! XD
Andra gången gillt.
Jag känner inte äcklet längre!!
Fick en injektion Hedvig idag.
Mumsmums för det!
Hon är faktiskt värd dagens pinsammaste!
Congrats!
Nu blir det bara ännu värre att handla på apoteket.
ciao.
!!
Det är väll bara det ett steg på vägen.
Kan tyckas fånigt men för mig är det en liten sten i grunden till det stora huset.
Björnen sover.
I skogen finns inget fult.
Allt är naturligt.
Tänk om allt kunde få vara likadant här bland höghusen.
En betongvärld med snea vinklar och krossade fönsterrutor.
Om den skulle ha lite mera granar, stenar och blåklockor så skulle inte svamparna synas lika tydligt.
Allt skulle höra ihop.
Här bland husen är allt bara hjälplöst fnitter.
..
Till slut är det inte åren i ditt liv som räknas. Det är livet i dina år.
- ABRAHAM LINCOLN -
Bygglov.
Det har jag insett.
En ruin ifrån ett stenhus med vedspis.
Det va de enda som fanns kvar.
Men jag klarade av att koppla bort olyckan som skapade ruinerna.
Jag började om på nytt, kallade in extra bärhjälp och började från grunden.
Snart flammar lågorna i spisen igen.
Jump.
Flickan med det långa blonda håret fokuserar.
Förbereder sig på att börja springa.
Taggar till 1000.
Sen springer hon.
Med jättekliv, ren vilja och spikskor tar hon sig frammåt.
Hon axeleraerar och samlar kraft till att hoppa.
Avstampet är inte långt kvar nu.
Hon är snart uppe i maxfart.
Snart, snart ska hon trycka ifrån marken och flyga likt en duva.
Snart ska hon känna segern över kraften hon har, viljan som skulle kunna flytta berg,
friheten över att ha hela världen under sina fötter,
Men brädan med den röda markeringen som visar att det är dags att kasta sig ut kommer aldrig.
Om hon drar ner farten så spårar hon ur så hon tänker fortsätta tills brädan kommer,
måste fortsätta för det går inte att stanna.
Malin Björkqvist
How can I decide what's right?
Vad ska man acceptera?
Det finns så många håll att se på saker och ting här i världen, hur ska man då veta vilket håll som är rätt? Alla ser ju på saker från olika håll, hela tiden. Man borde göra som den tycker men den andra tycker ju tvärtom, vem ska man tro på? Så mycket som folk tycker man borde göra och så mycket man borde vara. Man påverkas så mycket av alla andra. Påverkas så pass mycket så att man förtvivlat förvirrar sig i sig själv. Undrar hur många som egentligen vet vem man är... Hur många som inte vet att dom inte vet vem dom är. Så många människor som förstörs av det man växer upp i, blir påverkad av och utsatt för.
Allt som händer en människa påverkar resten av dennes liv.
Så hur mycket borde vi lyssna på alla andra? Hur mycket ska vi tillåta oss att styras? "Gå på känn" är det jag tror på. Känslan av hur det känns i dej själv är det som borde stämma allra bäst, men då måste man också veta att det är ens egna tankar, sina tankar i sig självt, utan påverkan av det andra. Men hur i all världens namn ska man veta vad som är ens egna, "rena" tankar då?
http://www.youtube.com/watch?v=YBN3WAteh50&feature=related
