Minnen
Jag orkar inte minnas.
Det gör alldeles för ont.
Vill inte riva upp det som just lagt sig till ro.
Det som äntligen har lagt sig till ro.
Det som så länge virvlat runt och gjort mig orolig.
Vill inte röra det igen.
Men känslorna som jag har sopat undan kryper fram.
Visste det, men trodde inte att dom skulle vara så otåliga.
Trodde att dom skulle vila ett tag i hörnet...
Trodde att jag skulle få vila.
När väl lugnet lagt sig så börjar istället tankarna snurra.
Tankana på mitt gångna liv.
Mitt gångna år, det värsta i mitt liv.
Jag kan inte förstå att det jag gått igenom är sant.
Kan inte tro att det hänt, det känns som en enda dröm.
Men jag står trots här idag.
2010.
Du är fin Malin.
En av dom finaste jag vet.
Och du är stark, så sjukt stark.
Trots att du är så skör så är du stark.
Jag tycker att du är supercool.
Puss Malin <3
